Det har inte varit en spikrak linje för Aiden Jönsson mot detta sommarjobb. Han började sina universitetsstudier i USA på California Maritime Academy (CMA) och läste maskinteknik. Sedan fortsatte han att läsa maskinteknik på universitetet i Köpenhamn. När han läste på CMA tog han en delkurs i fysisk oceanografi och fick då upp intresset för miljöfrågor och naturvetenskap. Det ledde honom vidare till meteorologin. Han kunde tillgodoräkna sig det han läst om hydromekanik och hade därmed behörighet för att läsa meteorologi när han kom till den meteorologiska institutionen på Stockholms universitet (MISU).
 

Aidan Jönsson, masterstudent på MISU.
Aidan Jönsson, masterstudent på MISU.

Aiden Jönsson är uppvuxen i Los Angeles i Kalifornien och har en svensk pappa. Som sjuåring bodde han ett år i Sverige och lärde sig svenska. Detta hade han användning av när han bestämde sig att flytta till Sverige för sex år sedan. Under hösten blir Aiden Jönsson klar med sin master i meteorologi. Han har tittat på havsisen i Antarktis och hur den påverkas av fuktig luft från andra områden. Fuktig luft har högre kapacitet att behålla värmeenergi än torr. Syftet har varit att se hur varm och fuktig luft påverkar havsisen i hela polarregionen och se om det kan leda till större issmältning än vad som varit normalt tidigare. I undersökningen har han använt satellitdata från 1982-2010.

– Slutsatsen i mitt exmensarbete är att det är viktigt att titta på lufttransporten in till polarregionen för den påverkar bildningen av havsis, säger Aiden Jönsson.

Nytt tvärvetenskapligt projekt

När Frida Bender på den meteorologiska institutionen (MISU) och Lisa Dellmuth på institutionen för ekonomisk historiska och internationella relationer på Stockholms universitet hade utformat en gemensamt projekt så fick Aiden Jönsson frågan om att sommarjobba med det på MISU. Frida Bender har varit hans handledare och tyckte att han skulle passa för uppdraget. På ekonomisk historiska institutionen har en annan person samtidigt varit anställd för att titta på kostnaderna för naturkatastroferna.

Projektet heter Climate, Disasters, and Human Responses och handlar om vilka faktorer som avgör fördelningen av internationellt bistånd vid klimatrelaterade katastrofer. I projektet jämförs uppgifter från den globala databasen för naturkatastrofer EM-DAT (som har inrapporterade uppgifter ända från 1895) med data från den europeiska meteorologiska institutionen ECMWF:s analysdatabas ERA (med data från 1958). I katastrofdatabasen har

Chile during fire catastrophy in 2017. Photo by NASA.
Chile during fire catastrophy in 2017. Photo by NASA.

forskare rapporterat in allt från tidpunkt, land och region till antal människor skadade och döda samt vilken typ av katastrof det handlar om.  Det Aiden Jönsson har tittat på är om de katastrofer som inträffat enligt EM-DAT stämmer överens med väderdata. Han har också tittat på hur olika hårt väderfenomen slår. Syftet med projektet är att kunnna förstå hur, varför och i vilken grad internationella organisationer agerar vid naturkatastrofer, och vilka faktorer som har störst betydelse för hur mycket internationellt bistånd som ges till katastrofhjälp.

– Det är ingen som har jämfört uppgifter från dessa två olika databaser tidigare, som vi gör nu. Det vi gör är att försöka se hur väl databasen över katastrofer och deras konsekvenser stämmer med meteorologiska data, säger Aiden Jönsson.

– Sedan skapar vi en databas som, kopplat till katastrofer som ägt rum samlar meteorologisk information, effekt på människor och samhälle och det ekonomiska bistånd som delats ut, säger Aiden Jönsson.

Självständigt och givande sommarjobb

Hur har det varit att arbeta på MISU?

– Jag har verkligen gillat att arbeta här. Det är en skön stämning, bra arbetsmiljö. Jag gillar att alla är så bra på det de gör, man kan alltid fråga någon och lära sig mer. Alla är trevliga och lätta att jobba med. Förväntningen är att man klarar sig själv men man är alltid välkommen att fråga, säger Aiden Jönsson.

Vad har varit bra med att arbeta med detta projekt?

– Det har varit givande att ha ett eget projekt och att få utveckla min egen uppfattning och den kunskap jag har inom mitt arbetsområde.  Det har varit bra att jag känner att min handledare litar på mig. Jag behöver inte hela tiden vänta på hjälp från henne utan har kunnat arbeta självständigt. Det är extremt viktigt. Som forskare ska man kunna leda sig själv.

Att under pågående studier få möjlighet att fördjupa sig genom att sommarjobba i ett projekt har stärkt Aiden Jönsson i uppfattningen att han vill fortsätta arbeta inom meteorologin.

– Att kunna arbeta självständigt i detta projekt har varit en bra bekräftelse på hur mycket jag lärt mig under utbildningen. Och här har jag fått användning för allt det. Det har varit kul att ha en dialog med andra forskare och att skapa något utifrån det.

– Jag har lärt mig att hela tiden utgå från tidigare kunskap. Vad andra gjort före mig är alltid relevant. Vid varje problem som uppstår kan man alltid söka efter och se om någon hamnat inför liknande problem fast i en annan situation. Jag har använt communitierna Researchgate och Stackexchange för att få svar på frågor som dykt upp.