Ny uppvärmning i subpolara Nordatlanten

Forskare ser de första tecknen på en ny uppvärmning i subpolara Nordatlanten, från 2016 och framåt.

Läs om studien (på engelska)

Utlysning av doktorandtjänster under 2021

Utlysning av doktorandtjänster under 2021 vid Meteorologiska institutionen, Stockholms Universitet, kommer att ske vid 4 tillfällen.

Utlysning av doktorandtjänster under 2021

Information om undervisning

Nya regler om undervisning och examination fr o m 24 november 2020.

Undervisning på MISU VT21

Information till studenter och medarbetare om coronaviruset

Information om universitetets ställningstaganden relaterat till corona uppdateras löpande.

Information från SU

Foto av Paul Crutzen Nobelpristagare. Foto: Nobelstiftelsen

Paul Crutzen – en enastående forskare

Nobelpristagaren Paul Crutzen har gått ur tiden. Han studerade, disputerade och forskade inom meteorologi vid Stockholms universitet fram till 1970-talet. År 1995 tilldelades han Nobelpriset i kemi för sina upptäckter om jordens ozonlager.

Läs mer om Paul Crutzen och hans arbete

Nature Climate Change artikel om aerosoler i Arktis' nuvarande och framtida klimat

En artikel i Nature Climate Change, skriven av forskare från École Polytechnique Fédérale de Lausanne, Schweiz, och Stockholms universitet, belyser rollen av aerosoler i nutida klimatförändringar i Arktis. För att förstå dagens och framtidens Arktis behövs mer detaljerad kunskap om naturliga aerosolutsläpp, deras utveckling och transport samt effekten på molnens mikrofysik.

Läs artikeln i Nature Climate Change

Endast liten förbättring av skörd trots högre årlig nederbörd i Sahel

En studie gjord av forskare vid Stockholms universitet och Aalto universitet i Finland påvisar att högre årliga nederbördsmängder i Sahelområdet inte har förbättrat skördar och vegetation mer än på några få platser.

Läs mer om forskningen (engelsk text)

Bild på översvämning. Foto: Hagen Berndt/MostPhotos

Humanitära behov avgörande för FN:s katastrofstöd efter klimatkatastrofer

En ny studie publicerad i PNAS visar att FN-bistånd efter klimatrelaterade katastrofer främst styrs av humanitära behov och inte av finansiärernas strategiska intressen.

Läs mer här

RGB-komposit avsedd att detektera luftmassor 19/9-12 (copyright 2012 EUMETSAT).

Studera meteorologi, oceanografi och klimat

Vill du jobba med väder och klimat, atmosfären och haven? Vill du bli klimatexpert, oceanograf, prognosmeteorolog eller miljöforskare? Eller bara få förståelse för vad som påverkar klimatet? Välkommen till oss!

Alla program och kurser

Workshop 22-23 februari 2021

OM VÄRDERINGAR, VAL OCH OSÄKERHET INOM KLIMATMODELLERING. Organiserad av ett interdisciplinärt team av forskare från SU och KTH. Vi för samman naturvetenskaplig och filosofisk expertis, med en rad korta föredrag följt av gruppdiskussioner, med begränsat antal deltagare. Workshopen hålls på engelska.

Här läser du mer och anmäler dig! (engelska)

Figure showing paleoclimate context for future climate scenarios

Historiskt klimat nyckeln till att förutspå framtiden, säger forskare

En grupp klimatexperter slår ett slag för att inkludera mer paleoklimatdata i klimatmodeller. Sådana modeller används globalt för att bedöma påverkan av människans växthusgasutsläpp, förutspå scenarier för framtida klimat och föreslå strategier för åtgärder.

Läs artikeln på engelska

Nordic Seas circulation overturning pathways. From Chafik et al., 2020.

Nya rön om en ny djuphavsström i de Nordiska haven

En ny studie publicerad i Nature Communications av Léon Chafik, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, tillsammans med andra forskare visar att anticyklonisk vind i Norwegian Seas spelar en stor roll för att aktivera en okänd flödesväg från Norwegian slope.

Läs mer om studien (engelska)

Schematic of warm hole drivers, from Keil et al., 2020

Nya rön om orsakerna till Nordatlantens "warming hole"

En ny studie av forskare från Stockholms universitet och Max Planck Institutet visar flera orsaker till fenomenet "the warming hole" i norra Nordatlanten.

Läs mer i artikeln (på engelska)

Karta över simulering av effekten på El Nino från vulkanutbrott.

Hur påverkar vulkanutbrott El Niño?

En ny studie, publicerad i tidsskriften Science Advances, beskriver hur ett simulerat vulkanutbrott påverkar El Niño-fenomenet.

Läs mer om studien

Fotografi taget 1938 norr om Dalhart, Texas. Foto: https://www.loc.gov/item/2017770620/

Värmeböljor som ‘the Dust Bowl’ mer än dubbelt så sannolika

Ny studie visar att värmeböljor som 1930-talets ”Dust Bowl” i USA är mer än dubbelt så sannolika nu på grund av klimatförändringar.

Mer om studien

Foto av Michael Tjernström när han mottager Finn Malmgrens pris

Michael Tjernström får Finn Malmgrens pris för 2020

Professor Michael Tjernström fick årets Finn Malmgren pris för sitt arbete och engagemang med utbildning, forskning och i internationella sammanhang inom meteorologi och klimatologi, särskilt i Arktis.

Läs mer om Michaels forskning och priset

Kolet är största hotet mot klimatet

MISU’s professor Jonas Nycander är en av nio forskare med bred bakgrund inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap, nationalekonomi och juridik som ingår i SNS Konjunkturråd 2020. De har nyligen släppt Konjunkturrådets rapport 2020 Svensk politik för globalt klimat vilken har fått stor uppmärksamhet i TV, radio och tidningar.

Kolet är det största hotet mot klimatet och rapporten föreslår en rad åtgärder och politiskt agerande för att stoppa beroendet av kol, erbjuda alternativa lösningar och få klimatförändringarna att bromsas.

Konjunkturrådets rapport 2020 Svensk politik för globalt klimat

Havsis och fartyg i Arktis. Foto: Jan-Ola Olofsson

Förstå klimatförändringar i polartrakterna

Klimatförändringarna sker starkast i polartrakterna. Se filmen om klimatforskningen vid bl.a. Meteorologiska institutionen.

Se filmen om klimatforskning i polartrakterna

Klimatförändringar gör vissa väderprognoser svårare

De pågående klimatförändringarna gör det svårare att förutspå vissa aspekter av vädret, visar en ny studie från Meteorologiska institutionen.

Läs mer om klimatförändringar och prognoser

Orsaken bakom variationen i Arktis istäcke klarlagd

Det är det svårspådda vädret, inte isens reflexionsförmåga, som ligger bakom varför istäcket vid Nordpolen varierar så mycket från år till år, även om trenden på lång sikt är att isen minskar på grund av Jordens uppvärmning. Det visar ny forskning från Stockholms universitet och Max Planckinstitutet för meteorologi i Tyskland.

Till artikeln