Sandstormar från Sahara påverkar västafrikanska monsunen, och ENSO.Källa: NASA - The Visible Earth. Jacques Descloitres, MODIS Rapid Response Team, NASA/GSFC.
Sandstormar från Sahara påverkar västafrikanska monsunen, och ENSO.Källa: NASA - The Visible Earth. Jacques Descloitres, MODIS Rapid Response Team, NASA/GSFC.

 

Klimatfenomenet El Niño Southern Oscillation (ENSO) medför stora variationer i klimatet med globala konsekvenser för samhälle och eko-system. Observationer och modellsimuleringar visar att ENSO förändras med den globala uppvärmningen. Ju mer vi vet om hur ENSO har förändrats historiskt, desto bättre möjligheter har vi att förutsäga framtida variationer i ENSO.
 

Bättre modellresultat med hänsyn tagen till grönskande Sahara

Observationer från mitten av holocen, en tidigare varm period för cirka 4.000-7.000 år sedan, visar att ENSO varierade 30-60 procent mindre jämfört med förindustriell tid. Detta har dagens klimatmodeller svårt att rekonstruera, då ändringar i jordens omloppsbana bara ger upphov till en minskning på tio procent.

– Vår studie utgår från ett Sahara med buskvegetation och därmed mindre stoftutsläpp. Då minskar variabiliteten i ENSO under det varma klimatet med upp till 25 procent jämfört med förindustriell tid, mer än dubbelt så stor minskning som vi får om vi enbart tar hänsyn till jordbanans förändring under den här tiden, beskriver Francesco S.R. Pausata, forskare vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.
 

Samband mellan västafrikanska monsunen och ENSO

I studien genomfördes fyra modellsimuleringar där olika klimatdrivare jämfördes, från att enbart ändra jordbanan till att också inkludera effekterna av ett grönskande Sahara. Forskarna fann ett starkt samband mellan styrkan i den västafrikanska monsunen, intensiteten och positionen av Walker cirkulationen och variabiliteten i ENSO.

– Resultaten från studien visar att en starkare västafrikansk monsun, som är en följd av ett grönskande Sahara, förändrar såväl medelklimatet som dess variationer i den tropiska delen av Atlanten. Det påverkar Walker cirkulationen som driver förändringarna i ENSOs aktivitet, förklarar Francesco S.R. Pausata.
 

Vegetation och stoftutsläpp i Sahara förstärker ENSOs svar på varmare klimat

Detta är orsaken till att ändringar i vegetation och stoftutsläpp i Sahara förstärker ENSOs gensvar på ett varmare klimat, här till följd av en ökad solinstrålning.

– Vi behöver fler och bättre klimatproxy-observationer från såväl Atlanten som Stilla Havet för att fånga ENSOs naturliga variabilitet och hur den påverkar Atlantiska oceanen. Då kan vi förstå hur ENSOs karaktär förändras över tid och rum. Tillsammans med modeller som förstärkts med parametrar för vegetation och stoft kan vi bättre förutsäga hur framtiden ser ut för ENSO, avslutar Francesco S.R. Pausata.

 

Pressmeddelande här.

Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.